Starta livsmedelsföretag

En checklista är framtagen för dig som tänker starta eller ändra en livsmedelsanläggning. Det kan röra sig om restauranger, pizzerior, caféer, gatukök, mottagningskök osv.

Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel vid planeringen av livsmedelsanläggningen. Här finns olika utrymmen uppräknade med exempel på den inredning och utrustning som kan behövas. Tänk igenom din meny och ditt sortiment samt flödet i lokalen så att inte rent och orent kolliderar. Gör därefter en bedömning av hur din verksamhet ska inredas och utrustas. Mer information finner du på Livsmedelsverkets hemsida.

Livsmedel som tillhandahålls från en livsmedelsanläggning ska vara säkra. För att få säkra livsmedel ska det finnas ett system för egenkontroll, ett sk egenkontrollprogram. Detta innebär att livsmedelsföretagaren ska ha den kunskap som krävs för att ta fram ett ändamålsenligt system.

Egenkontrollprogrammet ska dels innehålla rutiner för grundförutsättningarna (utbildning, personlig hygien, skadedjur, tids- och temperaturprocesser, underhåll, mottagning, vatten, rengöring och avfall) och dels en HACCP-plan (Hazard Analysis Critical Control Point). Den som ansvarar för att ta fram en HACCP-plan bör ha en utbildning på minst åtta timmar. Det finns företag som ordnar utbildningar i både hygien och egenkontroll. Flera olika branscher har tagit fram råd och riktlinjer som hjälp till företagare. Dessa branschriktlinjer finns samlade på Livsmedelsverkets hemsida.

Kravet på registrering gäller inte alla livsmedelsanläggningar. Dock kan det även när registrering inte behövs krävas tillstånd från andra myndigheter.

För att undgå krav på registrering ska följande vara uppfyllt:

• Verksamheten ska vara tillfällig och endast bedrivas ett fåtal gånger per år.
  
• Livsmedlen ska ha en låg risknivå. Det kan t ex röra sig om varmkorv eller grillkorv, bullar och kakor som är värmebehandlade i sin helhet, förstekta hamburgare (färdigstekta när du köper in dem), varm och kall dryck samt förpackad glass.

Om du är osäker på ifall din verksamhet behöver registreras, kontakta miljö- och byggenheten.

Du som säljer livsmedel är alltid ansvarig för att det du säljer är säkert.

Läs mer om ämnesområdet i EG-förordning nr 178/2002.

En livsmedelslokal ska vara utformad så att den passar för den verksamhet som bedrivs. På den här sidan kan du läsa om såväl krav som lämpliga rekommendationer för dig som verkar inom livsmedelsbranschen.

Standardkraven är att följande punkter ska uppfyllas:

• Handtvättställ ska finnas i tillräckligt antal och vara både lättillgängliga och lämpligt utformade. Flytande tvål och engångshanddukar ska användas.
  
• Separat toalett ska finnas för personer som arbetar med livsmedel. Den får inte ha direkt förbindelse med något beredningsutrymme.
  
• Möjlighet att separera arbetskläder från privata kläder, helst i ett omklädningsrum.
• Personaltoaletten är dock en olämplig plats för detta, även om skåp finns.
  
• Utrymme för mottagning av varor.
  
• Tillräckliga förråd för torra, kylda och frysta varor.
  
• Arbetsbänkar med vattenho för sköljning av livsmedel.
  
• Tillräckligt stora arbetsytor som är tåliga och lätta att rengöra.
  
• Ventilation som förhindrar att luft från ett förorenat område tar sig till ett rent.
  
• Golv, väggar, tak, fönster och dörrar ska bestå av ett lättrengörligt material.
  
• Städutrymme med utslagsvask ska finnas. Förvaring av städutrustning och kemtekniska varor ska ske åtskilt från beredningsutrymmen.
  
• Diskutrymme med diskmaskin.
  
• Utrustning ska bestå av ett material som är lätt att rengöra.
  
• Utrymme för förvaring av avfall.
  
• Tillräcklig belysning ska finnas. Armaturer ska ha splitterfria rör alternativt kåpor.
  
• Golvbrunnar ska ha en lutning som gör att vattnet dräneras bort.

Flödet inom livsmedelsanläggningen ska ske så att risken för att föra över smuts och smitta till ett rent område undviks. Det är därför viktigt att tänka på utformningen av lokalen och placeringen av inredning och utrustning. Till exempel är placeringen av diskutrymmet och varuintaget viktigt så att oren disk och orent ytteremballage inte behöver tas via beredningsutrymmet och köket.

Följande rekommendationer gäller för livsmedelslokaler:

• Om livsmedelsanläggningen har beredning av både kött och grönsaker behövs två separata arbetsbänkar med varsin vask. Kött och grönsaker ska annars skiljas i tid, vilket ska kunna visas på ett tydligt sätt i rutinerna.
  
• Om jordiga grönsaker används är ett separat grönsaksrum att föredra. Detta minskar risken för föroreningar (även luftburna) till andra livsmedel.
  
• Separat diskrum gör att diskning inte behöver skiljas i tid från övrig verksamhet.
  
• Ett ljust material på golv, väggar, tak, fönster och dörrar gör det lättare att se smuts.
  
• Omklädningsrum är att föredra, eftersom det då finns mer plats för byte av kläder och för separering av privata kläder och arbetskläder.

Från och med nästa år kommer kommunen att efterhandsdebitera livsmedelskontrollen av nytillkomna livsmedelsanläggningar. Tidigare har alla betalt en fast årsavgift, som tagits ut i förhand. Från och med 2023 kommer all livsmedelskontroll att debiteras i efterhand. Hur stor avgiften blir beror på hur stort kontrollbehovet för anläggningen är.

År 2021 började en ny avgiftsförordning att gälla för offentlig kontroll av livsmedel som innebär att livsmedelskontrollen nu även kan efterhandsdebiteras. Från och med utgången av 2023 ska all offentlig kontroll av livsmedel efterhandsdebiteras och kontrollmyndigheten i Sollefteå kommun övergår delvis till detta under 2022 samt helt till efterhandsdebitering från och med utgången av 2022.

Storleken styr avgiften

Bestämmelserna säger att livsmedelskontrollen ska täckas av avgifter och betalas av de livsmedelsföretagare, andra verksamhetsutövare och aktörer vilkas verksamhet är föremål för kontroll. Avgiften som betalas fastställs av den kommunala nämnd som utför kontrollen utifrån den taxa som kommunfullmäktige har beslutat. Hur mycket varje verksamhet ska betala beror på verksamhetens bedömda kontrollbehov som baseras på storlek och omfattning och följer livsmedelsverkets nationella modell för riskklassning av livsmedelsanläggningar.

Den gamla modellen fasas ut

I den tidigare avgiftsförordningen anges att kostnader för offentlig kontroll av livsmedel ska täckas av en årlig avgift. Den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Detta fortsätter att gälla till och med utgången av 2023 och samtidigt gäller den nya avgiftsförordningen som anger att kontrollmyndigheten ska debitera avgifter för offentlig kontroll av livsmedel efter det att kontrollen har utförts.

Helt genomfört 2023

Från och med 2022 kommer detta tillvägagångssätt att fortsätta för redan registrerade anläggningar medan nya anläggningar som tillkommer under året kommer att debiteras efter det att kontrollen har utförts enligt den riskklassade kontrolltiden.
Från och med 2023 kommer samtliga registrerade livsmedelsföretag/livsmedelsverksamheter att debiteras efter det att kontrollen har utförts.